I slutet på förra sommaren kom en platta från uppsalabandet Among Lynx som fick flera berömmande recensioner. Den heter Revolution och den är baserad på amerikansk delta-blues, chicago-blues men även andra stilar som sydstats-rock , soul och folk. Allt det här utgör en färgsprakande blandning i nya, uppfinningsrika kombinationer. Among Lynx är både traditionella och nya på samma gång. Bandet sätter ihop amerikanska traditioner till en ny och samtidigt rå, brötig och avskalad blues-rock.

  

                               Bildresultat för among lynx revolution

           Among Lynx är fr.v Tove Brandt: bas och backupsång, Lina Anderberg: trummor, Elin "Luffar- Lo" Öberg: munspel och backupsång, Evami Ringqvist: sång och percussion och Moa Brandt: gitarr och backupsång

  

    Revolution präglas också av en tuff feminism. Vad kan man då säga om detta?Politiska och andra starka budskap i musik och även all annan slags konst är något som har diskuterats länge, kanske i århundraden. Hör till exempel stark feminism hemma inom konst över huvud taget? Eller gör sådana budskap att konstverket blir sämre? Man kan till exempel påstå att kampsånger inte är så bra konst för att de driver politiska budskap. Eller man kan ha motsatt åsikt: Att konst som driver politiska budskap är bättre och att konstnärer till och med är skyldiga att ha starka budskap med i konsten.

  Det som är så bra med Among Lynx är att det inte finns några floskler, ingen fyrkantig fraspolitik i texterna. Deras tuffa feminism är i stället gestaltad genom det som händer i texterna, den finns inlagd i handlingen om vanliga unga kvinnor som säger ifrån.

  Några ord om fem av låtarna:

Revolution: Den låt som på ett nästan mystiskt sätt verkar passa in på metoo-revolutionen. Evami Ringqvist sjunger först nästan a capella med en megafon och så kommer ett långt, långt trumbeat som driver på mer och till slut kommer låten loss ordentligt med flera instrument: "I´m gonna make a change today, I´m gonna kickstart a revolution."

Hej Dude: Ännu en tuff låt där feminismen ligger i låtens handling. Kvinnan i texten låter sig inte imponeras av en skrävlande kille  utan genomskådar honom: "I see you for what you really are." Suggestiv rock med en smått entonig, malande och stark rytm.

Lynx: En väldigt medryckande, basic och smittsam rocklåt med avskalad, brötig elgitarr som byter av med tunga munspelssolon.

In my trunk: Långt, långt drivande munspelssolo i början med Elin "Luffar-Lo" Öberg. Tillsammans med sångerskan Evami Ringqvist byggs spänningen upp mer och mer. Och så slutar låten plötsligt utan några krusiduller vilket ger en lite speciell och oväntad effekt.

Soil: En stompig bluegrasslåt som också uttrycker tuff feminism. Rakt genom hela låten pågår en utskällning av en usel kille som verkligen får sina fiskar varma: "Take your shit and run!" 


    Så måste Uppsala Music-Lovers diskutera lite om något som nästan verkar lite magiskt. Det är bara för att jag av ren lathet har skjutit upp den här recensionen så länge som det är möjligt att se det här sambandet. Det är nästan exakt sex veckor efter att Revolution släpps och Evami Ringqvist sjunger "I´m gonna kickstart a revolution" på releasspelningen som den verkliga kvinnorevolutionen metoo startar i Sverige. Detta är inte en intellektuell diskussion utan en verklig revolution riktad mot mängder av allvarliga sexuella brott. Visst, det är klart att det inte var just Among Lynx som kickstartade detta  men något slags samband måste ändå ha funnits. Både plattan och metoo-rörelsen låg i tiden. Det gick inte att tiga längre. Genusperspektivet hade hunnit för långt i samhället och blivit för starkt för att männen skulle kunna hålla det tillbaka. Så varken plattan Revolution eller metoo-rörelsen är någon slump.

  Vad är det då som är så bra med Revolution? Här är ett försök att sammanfatta:

  Hela plattan genomsyras av en tuff men inte övertydlig eller fyrkantig feminism. Feminismen ligger främst i Among Lynx hela attityd. Det här är tuffa kvinnor som gör tuff musik och deras självsäkerhet märks mycket tydligt, dels i texterna men också på deras spelningar. Och feminismen är så skicklig därför att den inte är fyrkantig och övertydlig utan därför att den finns inbyggd på ett naturligt gestaltat sätt i kaxigheten och texterna.  Och Among Lynx har tagit en alldeles övervägande manlig sydstats- blues och rocktradition, klivit in i den och gjort nya spännande blandningar av den!

   Dessutom är Among Lynx bra musiker. Leadsångerskan Evami Ringqvist har en sångröst som är utöver det vanliga. Rösten är stark och fylld av amerikanskt  soul- och bluessound. Elin "Luffar-Lo" Öbergs munspel har en stor och drivande roll. Det är inte ett instrument bland andra som drillar och solar utan det ligger i botten och är en del av rytm-sektionen och liknar därmed munspelet i en del klassiska Muddy Waterslåtar.

  Slutligen, kom ihåg detta med den märkliga tajmingen. Plattan Revolution släpptes sex veckor före metoo-revolutionen. Hur kan det komma sig? Ja det är väl bara så att alltihop låg i tiden. Och på något sätt så passar alla de här lite ovanliga pusselbitarna så bra tillsammans . Allt faller på plats och Revolution blir som helhet en jättebra platta.

 

  Bildresultat för among lynx luffar lo



                                                                                                                                                                      

  Elin "Luffar-Lo" Öbergs munspel  har en stark och drivande roll. Det ligger inte ovanpå och solar och kvintilerar utan är snarast ett rytminstrument.                                                                                                                                    

    Revolution, låten som på ett nästan magiskt sätt verkar handla om metoo-revolutionen:

          https://www.youtube.com/watch?v=pw5C24ywKqg        

Lynx, en avskalad och medryckande rocklåt:

          https://www.youtube.com/watch?v=ThfSY1cle4Q


OLLE EKMAN